LovliePie

Känslor, känslor. Inatt jobbade jag natt. Idag är jag trött och känslorna går på högvarv. Det är mycket nu. Men varje gång det blir så att man är utanför blir jag så ledsen. Denna vecka var jag på akuten, trots det närvarade jag utanför arbetstid på två möten. På sista mötet, idag,  berättade en kollega att dom hade haft ett möte i onsdags. Ett möte där dom kommit fram till att bjuda in till cheferna till ett möte. 

 

Detta var ett superkul initiativ men varför är jag då ledsen. Jo för ingenstans hade man försökt få med dom som inte var på mötet. Man hade inte mailat och berättat att man hade haft mötet. Man hade inte på något sätt tagit reda på vad alla tycker. Och då är vi bara 12 pers, så svårt borde det inte vara att försöka inkludera.

 

Klockan 1430 fredag, skickades ett mail med informationen och "jag tänkte maila ut detta i eftermiddag om ingen har synpunkter". Well, Jaha, tack för den framförhållningen.

 

Och ja visst, detta är en av mina darlings, kill your darlings säger man. Men alltså. Jag har så svårt när man inte inkluderar varann i diskussionen. Jag tycker information är superviktigt och man måste kunna erbjuda adekvat skriftlig information om inte alla kan närvara.